En förändrad mediebransch
»År 2012 var det år som internet passerade papperstidningen som den största annonsplattformen i Sverige.«
Jonas Ohlsson, medieforskare SOM-institutet, Göteborgs universitet Jonas Ohlsson, som årligen producerar rapporten Dagspressens ekonomi, kommenterar hur internet som den största annonsplattformen speglar de förändringar som pressen genomgår. År 2013 var första året som branschen som helhet visade negativt resultat.
Digitaliseringens nya villkor
År 2012 sprang internet om tv som det största enskilda mediet som svensken tillbringar mest tid med*7. När vi använder internet väljer vi i hög grad våra smarta telefoner som verktyg som komplement till datorn, och telefonen håller på att växa
till den primära plattformen. Användaren bokar resor online och kan samtidigt ta del av sina vänners spridning av de senaste nyheterna via sociala medier som Facebook och Twitter. Via e-postkontot håller vi kontakt med både privata och professionella relationer. Video on Demand-tjänster (VOD) som Netflix erbjuder de filmer som vi tidigare väntade på skulle sändas i tv. Detta samtidigt som vi håller oss ajour med vännernas bildflöde via Instagram.
Vi står mitt i ett paradigmskifte. Utmaningar för medieredaktioner handlar om att hitta en plats för den undersökande journalistiken och kvalitetsjournalistiken, som inte lika enkelt kan komprimeras i kortformat eller i en enda bild. Hur skapas utrymme för kvalificerad journalistik, som inte bara berättar att något inträffat utan ger en bakgrund till varför och varför det kan hända igen? En annan utmaning för medieredaktionerna blir att samspela med läsarna, tittarna och lyssnarna. Samtidigt tvingas de ofta hantera hotfulla uttalanden i kommentatorsfält och i annotationer. Avgörande är att försöka hitta ett sätt att ta betalt för den journalistik som de flesta idag tar för givet ska finnas tillgänglig gratis. I mitten av 2010-talet lever vi mitt i det digitala språnget där innehållet i medierna håller på att förändras under tryck av sociala medier, bloggar och ny teknologi. Minskade annonsintäkter och färre prenumeranter är ett faktum för traditionella medier och har kommit att förändra de ekonomiska villkoren för hela mediesektorn och att utmana de klassiska intäktsmodellerna.*8
Annonsmarknaden har blivit global. Medieorganisationer kan idag analysera sina besökare på webben. Genom att se var konsumenterna befinner sig geografiskt, vad de gillat på Facebook eller vad de tidigare läst på webbplatsen, kan de rikta sin annonsering. Tekniken att kartlägga sina besökare är tillgänglig för alla, men den mesta kunskapen om vårt nätbeteende är huvudsakligen monopoliserad hos aktörer som Facebook och Google, som i sin tur säljer den vidare till tredje part. Detta kunskapsövertag gentemot andra aktörer ger stora globala aktörer en avgörande fördel i kampen om annonsörerna*9.
Mediebranschen värderas som den mest inflytelserika branschen av dem som befinner sig på elitpositioner inom andra samhällssektorer.*10 Kommer medierna fortsätta att sätta den politiska agendan och hur kommer samspelet mellan sociala medier och journalistiken att utvecklas? Annonsmarknaden är redan global och en stor del av annonspengarna kan komma att sugas upp av stora aktörer med avancerad teknik. Hur kommer läsarna att reagera om och när betalväggarna kommer? Kommer de att vilja betala? Hur kommer den lokala demokratin att påverkas om den lokala tidningen lägger ner eller inte har råd att fylla en granskande funktion gentemot lokala makthavare? Vilken roll kommer medborgarjournalistik på alla tänkbara plattformar att spela? Att samspela och interagera med läsarna, tittarna och lyssnarna blir en av den professionella journalistens utmaningar.
Medieorganisationers strategier
Som en strategi att möta de förändrade villkoren i mediebranschen genomgick många medieorganisationer förändringar under första årtiondet av 2000-talet. Nya mediekoncerner bildades genom sammanslagningar och uppköp, där avsikten var att hitta synergier och att göra samordningsvinster. Till följd av detta har omfattande omstruktureringar och neddragningar genomförts bland annat för att finansiera uppköpen*11. Tryckta medier har bildat mediehus och publicerar sig på flera plattformar. Det framgår också av vår undersökning, då nästan alla svarande uppger att de arbetar i edieorganisationer som publicerar sig på flera plattformar.
Ur ett historiskt perspektiv har svenska tidningsföretag haft en chefredaktör och en vd med separat huvudansvar: vd:n med ansvar för organisationen och personalen och chefredaktören med ansvar för det redaktionella innehållet. Detta är dock något som förändrats och det så kallade dubbelkommandot har i flera av dagens medieorganisationer bytts mot publishermodellen efter anglosaxisk förebild. Dubbelkommandot sätter starkt fokus på balansen mellan ”ordet och pengarna”. Det uppstår en förhandling mellan det som är journalistikens roll i demokratiska samhällen och managements betoning på vinstoch effektivitet.*12
En viktig strategi för medieorganisationerna är att hitta effektiva sätt att arbeta när de mänskliga och ekonomiska resurserna begränsas i allt större utsträckning. Det finns redan försök att via algoritmer generera journalistiska texter, som kan konkurrera med de traditionella journalisterna. Detta tycks ändå inte övertyga blivande journalister att avstå från yrket. Tvärtom har antalet ansökningar till journalistutbildningarna på svenska universitet och högskolor ökat med 38 procent under de senaste fem åren.*13
*Not
- 7 Ohlsson, Jonas, (2014). ”Nya spelregler för press, radio och tv” (kapitel) i Medie-Sverige: statistik och analys. 2014.
- 8 Ohlsson, Jonas medieforskare vid Göteborgs universitet. Intervju: 2014-08-15.
- 9 Ohlsson, Jonas medieforskare vid Göteborgs universitet. Intervju: 2014-08-15.
- 10 Djerf-Pierre, Monika, (2007). ”Medieeliten”(kapitel) i Maktens kön: kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. Göransson, Anita (red.) m.fl.
- 11 Ohlsson, Jonas, medieforskare vid Göteborgs universitet. Intervju: 2014-08-15.
- 12 Wiik, Jenny & Andersson, Ulrika, (2011). Journalism meets management: Changing leadership in Swedish news organizations.
- 13 Medierna (2014). [Radioprogram] Sveriges radio. P1: 2014-03-24.
Beställ boken ”Kvinnor och Ledarskap i svenska medier”
Skicka beställning och namnuppgifter till cecilia.zadig@gmail.com. Ange faktureringsadress.
Pris: 150 kronor + frakt